E-postmarknadsföring och GDPR: 6 missförstånd att dra lärdom av

Uppskattad lästid: 3 minuter (För lång? Maila mig den här artikeln)
16, april 2019

GDPR gjorde sitt intåg med buller och bång för snart ett år sedan. Vi är glada över att ha kunnat bidra med vår kunskap genom den rådgivande roll som vi haft i och med introduktionen av GDPR. Under våren 2018 var e-postmarknadsföring och GDPR på allas läppar, och i Maj förra året såg vi en enorm ökning av e-postutskick. I många fall var dessa e-postutskick helt överflödiga och hade egentligen inte behövt skickas. Oops 😉

Men vad borde man egentligen ha gjort eller inte? Och vilka lärdomar kan man dra ur de misstag som gjordes? Nedan listar vi sex vanliga missförstånd gällande GDPR och e-postmarknadsföring. Testa dig själv och se om du har full koll på vad som stämmer eller inte med dessa påståenden.

1. Jag måste fråga mina befintliga kontakter om tillstånd igen för att få skicka e-post i och med GDPR

Nej, det är inte nödvändigtvis sant, du kan alltid (fortsätta att) skicka e-post till dina kunder. Du behöver inte per automatik fråga dina befintliga kontakter om tillstånd att få fortsätta skicka till dem på grund av införandet av GDPR. Detta är endast fallet om du inte har bevis på tillstånd sedan tidigare och/eller inte har införskaffat e-postadresserna på ett legitimt sätt i syfte att skicka e-postmeddelanden till dem. Många organisationer som på ett helt legitimt sätt införskaffat e-postadresser tunnade ut sin databas avsevärt till följd av detta missförstånd. På vilket sätt? Genom att skicka ett ”vi behöver en ny opt-in från dig” mail som sedan en stor del av databasen valde att ignorera.

2. Termen återaktiveringskampanj är relaterad till GDPR

Detta stämmer inte. Man ska inte blanda ihop prenumeranter med ”sleepers”. Termen återaktiveringskampanj har funnits länge och syftar till att aktivera passiva mottagare, även kallade ”sleepers”. Det kan exempelvis handla om prenumeranter som inte har öppnat dina e-post under en längre tid. Dessa kan man försöka aktivera igen genom att exempelvis skicka speciellt attraktiva erbjudanden som rabatter eller liknande. Om dina ”sleepers” förblir sådana (dvs fortfarande inte visar någon aktivitet) efter ett par försök till aktivering är det best practice att säga ”hej då” till dessa. Istället kan du låta dem prenumerera på nytt om de vill ha e-post från dig igen. Det är bättre att ha en kort lista med aktiva prenumeranter än en lång lista med många kontakter som aldrig agerar.

Termen återaktiveringskampanj har ofta felaktigt använts i samband med e-postmarknadsföring och GDPR. En återaktiveringskampanj är alltså inte att: skicka ett opt-in e-post till din befintliga databas för att fråga om tillstånd på nytt på grund av GDPR.

Visste du förresten att en återaktiveringskampanj är ett typiskt exempel på en kampanj som du enkelt kan sätt upp via vår Flow Builder? Vi visar dig gärna hur du gör, kontakta oss för en demo.

3. Dubbel/bekräftad opt-in är obligatoriskt enligt GDPR

Inte heller detta är sant. Det är inte obligatoriskt med dubbel (även kallad bekräftad) opt-in. En dubbel opt-in process är när någon som prenumererar på ditt nyhetsbrev måste bekräfta sin prenumeration via ett verifieringsmail för att bli prenumerant. Trots att det inte är obligatoriskt är det bra att ha. Detta då det gör det enkelt för dig att bevisa att någon aktivt givit sitt tillstånd vid registrering. Vår rekommendation är givetvis att använda dubbel opt-in, det stärker din bevisbörda vilket är viktigt enligt GDPR och det ger dig dessutom en mer kvalitativ databas.

4. Jag måste fråga om tillstånd på nytt om jag ändrar min sekretesspolicy

Nej, så länge dina sekretessrutiner inte har ändrats (endast din sekretesspolicy) behöver du inte fråga om en ny bekräftelse av sekretesspolicyn från dina mottagare.

Men när ska du skicka en notis om uppdatering/förändring? Till exempel: om du ska behandla kunddata på ett annat sätt. Exempelvis genom att utveckla ditt sätt att jobba med kundprofilering. Då ska du informera dina mottagare om förändringen, förklara dess innebörd, samt ge mottagaren möjlighet att tacka nej till detta. Din sekretesspolicy måste alltid vara uppdaterad och får aldrig vara dold. Den ska vara synlig varje gång du frågar om tillstånd och länken ska vara synlig på varje webbsida. Det är också lämpligt att placera länken till din sekretesspolicy i sidfoten av dina e-postutskick.

5. Det ska alltid finnas en avregistreringslänk längst ner i dina e-postutskick

Ja och nej. Det ska givetvis alltid finnas en avregistreringslänk i alla e-postutskick. Var den är placerad är dock en annan fråga. Att avregistrera sig måste vara enkelt och tydligt. Skickar man väldigt långa e-postutskick visas ibland bara första delen av utskicket i själva inkorgen. Då kan det bli svårt att hitta till avregistreringslänken. I dessa fall kan det vara bättre att ha avregistreringslänken i toppen av utskicket (eller på båda ställena) istället. Det är viktigt att den som inte vill ha e-postutskicken hittar avregistreringslänken, annars kan de av irritation istället hitta spam-knappen och anmäla dina utskick. Att bli betraktad som spam är det sista man vill.

6. Enligt GDPR får du inte använda profilberikning

Detta är inte sant, du kan självklart använda profilberikning. Vi skulle faktiskt uppmuntra dig att göra det, eftersom det tillåter dig att erbjuda mottagarna mer relevant innehåll. Relevant innehåll är nyckeln till en högre öppningsgrad och i slutändan en högre ROI från din e-postmarknadsföring. I din tillståndstext måste du förklara att personuppgifterna kommer att användas för att skicka ”anpassade e-postmeddelanden”. Om du vill veta mer om profilering med e-postmarknadsföring, spana in detta white paper.

Har du specifika frågor kring e-postmarknadsföring i samband med GDPR?

Ställ en fråga

Dela den här artikeln